Jag satt precis och läste en blogg om en mamma som har blivit en ängel, en ängel till två små vackra tjejer och sin älskade och stöttande man.

Musiken har tystnat i hennes blogg nu, det enda som finns kvar är ett inlägg med vackra ord från hennes man som berättar hur hon lämnade dem efter att ha kämpat otroligt hårt sin sista tid i livet. Det finns ett videoklipp med bilder och klipp ifrån semestrar på en glad och frisk mamma, som ett vackert minne på deras älskade mamma och fru.

När jag hade tittat klart klippet som avslutades med mammans dödsannons så tog jag upp Ella och höll henne hårt medans mina tårar blötte ner hela Ellas hår. Sånt här får aldrig hända, aldrig någonsin, aldrig någon.

Jag har sett flera gå omkring med de gamla Rosabanden, för att visa att de stöttar men jag kan inte förstå hur snål man kan vara?

Man letar fram ett rosaband som man köpte förra året, eller året innan de, det kan till och med hända att bandet är äldre än så. Kan det vara så svårt att köpa ett nytt för 20 kronor? Eller är folk så sjukt snåla? Visst de året de köpte bandet var det verkligen en fin tanke men när kampanjen sätter igång igen och man går med ett gammalt band så kan man väl inte med stolthet visa upp det? Kanske är det tanken som räknas men jag vet inte.

Jag köpte mitt Rosaband och en necessär för att stötta cancerforskningen, det är bara en liten summa men det är alltid något.

Så oavsett om ni har köpt eller inte köpa, tänk ifall det skulle drabba någon i er närhet, då har ni i alla fall gjort en liten insats.

Förlåt för ett trist inlägg men jag kände att jag var tvungen att ta upp det jag med.

Ha en fortsatt fin dag och ta hand om alla nära och kära ♥